Hej hej kära Pandor,

sist så berättade jag ju om hur jag blev inspärrad i valgapet och att någon svarade på mina rop på ett märkligt sätt. “Vem är du?” ropade jag. Och igen så upprepade personen precis vad jag sa: “Vem är du du du”. “Jag heter Ella” ropade jag. Och igen fick jag svaret på en gång: “Jag heter Ella la la la”. Är det någon som retas med mig? Eller… men då fick jag en aning. Kan det vara så att det inte är någon annan som svarar på mina rop, utan helt enkelt ett eko? För att testa min teori ropade jag något helt galet, nämligen: “Jag älskar Evron!” Och minsann! Som svar fick jag “Jag älskar Evron”. Det måste vara mitt eko. Jag menar, det finns väl ingen som verkligen älskar Evron, eller?

Så du pratade du med dig själv hela tiden?

Ehum, ja det verkar så…

Det är verkligen roligt. Under tiden som Ella förde en konversation med sig själv var jag upptagen med att försöka få Billy att skratta. Bara så skulle han öppna sitt gap igen, tänkte jag. Jag ställde mig framför Billy och gjorde ett par roliga grimaser. Jag höll tassarna framför hans ögon, tog bort dem och sa “Tittut!”. Men inget hjälpte! Billy tyckte helt enkelt inte att jag var särskilt rolig. Men då fick jag en idé. Jag tog ett vasstrå och viftade med det framför Billys näsa. Först rynkade Billy på sin näsa, sen nös han! Ella kom uttumlande ur gapet som en kanonkula och landade i vattnet.

Usch! Jag var helt slemmig från topp till tå. Så jag plaskade runt och tvättade mig ordentligt i sjön. Det behövde jag.

Från och med onsdag kan alla Pandor krypa in i Billys gap. Men var inte oroliga, Curley har sagt att han ska fixa lite ljus där inne, och att det ska bli städat och fint.

Håll höjd
Max och Ella

Wooooow!
Ni har ingen aning vad jag var med om igår. Det var nästan som en skräckfilm!

En skräckfilm som heter “Ella i jättegapet” då eller?

Hi hi, precis. Men jag kan berätta vad som hände.
Aaaaaltså, igår gick vi tillbaka till sjön för att se till att Billy hade det bra. Och visst, vår söta lilla babyval mår redan mycket bättre. Han plaskade glatt med sina fenor.

En gång slog han med sin fena så hårt att det blev en jättevåg. Den slog in mot strandkanten och drog med mig ner i sjön! Och jag hade inte mina badbyxor på mig! Billy tyckte det var hur kul som helst. Han började skratta och öppnade sitt enorma gap.

…och precis i det ögonblicket kom jag nerfarande från vattenrutschkanan. Jag kom i världens fart och kunde varken bromsa eller styra, så helt plötsligt sa det SMACK! Så landade jag rakt i Billys gap! Plötsligt var allt kolsvart och helt knäpptyst. Jag blev förstås lite rädd, och jag tänkte “Bara du inte sväljer nu, Billy!”. Jag kände hur jag nästan fick lite panik – “Hur ska jag nu komma ut härifrån?”. Jag skrek så högt jag kunde – “HJÄÄÄÄÄÄÄLP!!” Och till min förvåning fick jag svar direkt. Någon ropade “Ääää äää ääälp”. – “Vem är du?” ropade jag igen, och svaret kom lika snabbt – “Är du är du”. Jag tyckte jag kände igen rösten. Men vem kan det ha varit, och varför svarade hon så konstigt??

Det berättar jag nästa gång. Eller har ni några idéer? Skriv i kommentarerna!

Håll höjd och glöm inte: Idag är det GULDPANDADAG!
Max och Ella

P.S. Veckans expert är Anna10. Jag gjorde mina naglar fina i spelet “Make-over”.

Hej alla Pandor,

har ni gråtit ordentligt?

Max, det var väl ändå en riktigt oartig fråga? Eller tja, dagen igår var ju faktiskt en riktig gråt-dag! Såhär gick det till: Igår ringde Max upp mig på telefonen, men jag kunde inte förstå ett ord han sa. Jag kunde höra hur han grät, och jag fick liksom en klump i halsen. Jag har ju aldrig sett eller hört Max gråta.

Riktiga män som jag gråter inte. …i alla fall inte när någon kan se.

Ja ja, spela tuff är det som gäller va?
När jag hörde Max gråta så tänkte jag att något fruktansvärt måste ha hänt! Var är du? frågade jag honom. Han snöt sig rejält i en näsduk och mumlade fram “Vid sjön. Kom fort [SNYFT]“. Det gick en kall kår längs ryggen. Jag kom och tänka på baby-valen, något hemskt måste ha hänt den! Jag tog ett paket näsdukar och rusade iväg till sjön. Men vad jag såg där överträffade allt vad jag kunnat föreställa mig. Där var hundratals Pandor och alla stod i vattnet och grät!

Jag kunde inte göra annat än att släppa ett par tårar själv. Men sen sa Mr Curley något märkligt: “Bravo, fortsätt så. Så gör du baby-valen Billy lycklig!”
Lycklig??? Det måste vara ett dåligt skämt, eller? Men sen förklarade Mr Curley allt: Billy behöver saltet från våra tårar, så att vattnet i sjön blir salt nog för att han ska må bra. Det låter helt otroligt eller hur?

Nu måste jag tillbaka till sjön för att gråta ett par tårar till.

Och vi får inte glömma vår supernyhet: Imorgon är det GULDPANDADAG!

Håll höjd
Ella och Max

Hej hej alla Pandor,

jag tog precis en runda runt Panfu och jag tänkte jag skulle göra mig lite fin. Då kom jag och tänka på en riktigt cool expertfråga:

Vilket minispel har jag precis spelat? Här är en liten ledtråd:

Nå, vet ni svaret? Skriv svaret som en kommentar innan imorgon! Vi väljer ut en Panda som vinner en college-hatt och TA-DA!! E n äkta silverkrona! Kamaria hittade den i källaren i slottet precis!

Med den kan man känna sig som en riktig drottning eller kung!
Lycka till! Och glöm inte att hålla koll efter baby-valen!
Ella

God morgon alla Pandor,

något hemskt har hänt baby-valen… tror vi i alla fall.

Igår gick vi tillbaka till karibiska stranden. Max höll på och tränade på surfbrädan igen och lyckades faktiskt göra ett riktigt snyggt trick! Jag stod vid vattnets kant och spanade ut över horisonten med min kikare, jag höll koll på den lilla baby-valen. Den här gången var det lättare att hålla koll eftersom den var mycket närmre kusten. Och så liten som jag först trodde var den faktiskt inte! Den är enorm! Inte så konstigt egentligen, även om det är en baby så är det ju faktiskt världens största djur – blåvalen. När blåvalsbebisar föds så är de hela 8 meter långa.

En gång simmade den precis förbi mig och lät mig hålla lite i ena fenan. Då fick jag riktig fart och gled iväg snyggt mot stranden.

…tills valen helt plötsligt dök ner under ytan, och Max följde efter. Och när valen dök upp igen såg den helt förskräckt ut. Den simmade snabbt som en blixt mot stranden. Jag undrar vad som hände.

Jag såg vad som hände! Bakom valen simmade en krabba…. nej, en JÄTTEkrabba. Den såg ut som den skulle nypa valen i stjärtfenan hela tiden! I ren panik simmade valen mot stranden, och den hittade visst en flodmynning att simma upp i!

Nu har valen varit hela natten i den trånga lilla floden. Jag hoppas den inte har fastnat! Det bästa är om alla Pandor håller sina ögon öppna och kollar om de kan se valen. Den kanske dyker upp i Panfu snart!

Oj, vi glömde visst att skriva om de nya möblerna. Kolla här:

Hojta till när ni ser valen!!

Håll höjd
Max och Ella

Hallå på er alla Pandor,

jag måste berätta vad jag såg i min kikare igår när jag var på stranden!

Äsch Ella, du måste väl inte berätta för alla Pandor. Jag är ju hemskt ödmjuk och vill helst inte skryta…

Men det är ju så cooolt! Jag kan inte hålla det för mig själv.

Okej då, om du så heeeeemskt gärna vill berätta. Men kom ihåg att det inte är min idé att berätta om det…

Nu förstår jag inte riktigt vad du menar. Det var ju inte du som upptäckte baby-valen.

Ba-ba-baby-val?

Ja! Såg du inte den när du lattjade runt med surfbrädan!? Så här var det: igår bad Lenny mig komma till stranden, och han tyckte jag skulle ta med en kikare. Jag anade direkt att det skulle hända något speciellt som jag kunde skriva om i bloggen. Så jag tog med mig min kamera och anteckningsblock också. När jag kom till stranden pekade Lenny mot havet. Jag tog min kikare och spanade på en punkt långt ute på horisonten… Och ni kommer inte tro vad jag såg där!! En vattenfontän!! Jag visste direkt att det måste vara en val! En val utanför Panfus kust – något sånt otroligt har inte hänt innan. Jag spanade och väntade tills jag kunde se valens kropp. Efter ett par minuters spanande kunde jag se vad det var: en söt liten baby-val! Självklart tog jag en bild:

Visst är den söööt! Jag kollade in Max en liten stund också, och jag tyckte faktiskt han var riktigt duktig på att surfa. Han är bättre på att surfa än vad jag först trodde.

Man kan inte ha rätt jämt.

Vi ska fortsätta att spana på baby-valen! Den kanske till och med kommer närmre kusten. Vill ni se valen med era egna ögon? Kolla då in i kikaren i hamnen!

Håll höjd
Ella och Max

P.S. Veckans expert är emmadjur. Lenny hänger förstås på Karibiska stranden.

Hej alla Pandor,

hur är läget? Här är Max, vågornas kung… Nåja, alltså kanske inte riktigt…än. Lenny surfar fortfarande tusen gånger bättre än mig. Men snart kan jag konkurrera med honom på riktigt. Igår fick jag känslan av att Ella gillar coola surfartyper som Lenny. Tror inte ni också det? Så idag ska jag ge mig ut bland vågorna och ta en svängom med surfbrädan. Med lite övning kommer jag kunna imponera rejält på Ella!

Jag ser det framför mig: Ella kommer till stranden för att kolla på havet. Långt ute på horisonten ser hon en liten prick. Hon hämtar kikaren för att titta närmre. Och vem ser hon då? Jo, mig såklart, helt coolt och världsvant surfar jag från vågtopp till vågtopp. Mitt hår slår i vinden, jag är brun av solen och jag har coola solbrillor på mig. Vågorna för mig till stranden där Ella kastar sig i mina armar. Det måste vara världens ballaste plan för att imponera på en tjej…! Oj, Ella kommer.

Vad är en bra plan för att imponera på en tjej?

Äsch inget. Jag pratade bara om… ehh… nåja… alltså… just det! Jag pratade om superpandakostymen som man kan vinna om man svarar rätt på veckans expertfråga. Ja, den och så förstås en college-hat.

Wow, snacka om coolt! Med en sån kostym kan man bli Panfus grymmaste superhjälte. Och frågan är inte särskilt svår:

Expertfråga:
Var i Panfu brukar surfaren Lenny vara?

Skriv lösningen som en kommentar innan imorgon kväll! En Panda som svarat rätt blir utvald och vinner båda priserna.

Hang loose! (så säger man om man är surfare )
Max och Ella